I år fick vi äntligen möjligheten att göra en riktig familjeresa till London. Vi började prata om den redan 2019 men så kom Covid emellan, men nu fungerade det äntligen för alla inblandade. Självklart tog jag på mig organisatörsrollen, dels för att jag har varit i London tidigare men också därför att det är så himla kul att planera resor.
Från olika delar av Europa flög vi in , jag och mamma från Warszawa, stora O från Göteborg och min bror med fruga och barn (stora A och lille A) från Stockholm. Totalt var vi alltså 7 personer i åldrarna 12- 80 som skulle tillbringa några spännande dagar tillsammans i världsmetropolen. Yay! Jättekul!
Jag hade bokat in oss på hotell The Dilly, nära Piccadilly Circus, mitt i den Londonska smeten. The Dilly är ett femstjärnigt gammalt (byggt 1909) lyxhotell som låtit stjärnorna mista sin glans. Det var med andra ord ganska slitet med glipor under rumsdörrarna, omoderna badrum med badkar och hopplockad inredning. Av den anledningen låg priset långt under andra femstjärniga hotell. Det som fortfarande var på topp var servicen från personalen och läget… vilket läge! Perfekt för att kunna promenera runt i soho och west end utan att behöva åka tunnelbana. Vi älskade läget, och blev faktiskt väldigt förtjusta i hotellet också.
Så vad planerar man in som ska passa alla? Jo, jag utgick från våra förstagångs besökare, stora A och lille A, samt mamma. Det var de som skulle visas runt och få upptäcka och återupptäcka London.
Det första vi gjorde var att ta en sightseeing promenad. Jag kunde ju inte låta ungarna få vara i London utan att se de viktigaste landmärkena. Det tog oss en knapp timme att gå från Piccadilly Circus, via Trafalgar Square , längst Whitehall, förbi The Royal Horseguards och till Big Ben och Westminister. Under vägen berättade jag om det vi såg…” och där längst bort på The Mall syns Buckingham palace, vinka till kungen ungar.”
Högst upp på stora As Londonönskelista stod…shopping, och äta nytt och roligt. Lille A ville däremot se spännande saker. Så sagt och gjort, jag planerade in lite av varje. Efter sightseeingen tog vi en röd dubbeldäckare in till Piccadilly Circus (ungarna måste ju få åka London-buss) och gick in i soho där jag bokat bord för en lunch på Shoryu, min och stora Os favorit ramen restaurang.
Mätta och nöjda kunde vi sen promenera bort till Hamleys. Man kan inte ta barn till London utan att besöka Hamleys. Leksaker, spel, samlargrejjer och mer leksaker i fem våningar. Jag överdriver inte när jag säger att vi var där i över 2 timmar.
Efter det delade vi upp oss. Stora A fick gå med sin pappa och farmor för att kolla i ”riktiga” affärer längst Regent street medan jag, lille A, hans mamma och stora O valde att gå bort mot Leicester square för att kolla in Lego butiken och M&M affären. Ni måste förstå lille As besvikelse när bägge ställens hade halvtimmeslånga köer bara för att få komma in. Dagens stalltips- gå till Lego och M&M affärerna på förmiddagen, då är det lite folk ute och inga köer för att få komma in. Som tröst gick vi in i China Town och köpte en gigantisk bubblewrap glass samt lite spännande snacks som togs med till hotellet.
Till kvällen hade jag bokat in middag på en riktig engelsk pub, The White Lion vid Covent Garden, och sen en musikal, Lejonkungen. Det kan låta överambitiöst och ganska o-spontant att boka restauranger i förväg men kom ihåg att vi var 7 personer och jag hade problem med att hitta plats till oss alla fastän jag reserverade bord 1,5 veckor i förväg. Utan reservation skulle vi fått äta på Donken och…nää…det gör jag bara inte. Punkt!
Maten var god, vi frossade i fish´n chips, nachos, soppa och engelska pajer. Sen kunde vi promenera ner genom Covent Garden till vår musikal. Det var första gången lille A var på en ”riktig” teater med förgyllda loger och flera våningar för publiken. Det var också hans första musikal så jag var lite nervös över om han skulle gilla det. Men jag behövde inte oroa mig. Lejonkungen följer filmen väldigt noggrant och även om musiken är bra så är det de visuella effekterna som imponerar mest. Vi satt alla och höll andan när Simba sprang från horden av gnuer och när Scar kastar ut Simbas pappa för stupet flämtade lille A högt. Har man med sig barn är det här en musikal som verkligen fungerar.
Dagen därpå var det tidigt upp för att ta tunnelbanan till Natural History Museum där vi tittade på uppstoppade djur, en specialutställning om spindlar och kräftdjur samt deras världsberömda dinosaurieutställning. Både barn och vuxna blev fascinerade och förundrade. Det här är verkligen ett fantastiskt museum som passar alla. Efter en lunch på museet, som faktiskt var helt ok, stannade pojkarna kvar för att utforska mer. Det fanns nämligen en titanosaurus utställning som lockade, och flera våningar om jordbävningar och vulkaner. Vi andra tyckte det var dags att visa stora A hur man lyx-shoppar så vi gick till Harrods.
Vi botaniserade bland Dior väskor och lyx perfumer. Vi åkte upp och ner i den egyptiska rulltrappan och hisnade när vi såg prislapparna. Stora A tyckte det var spännande men insåg snabbt att shoppa, det gör vi någon annan stans, så, fulla av nya intryck åkte vi tillbaka mot hotellet för lite vila inför kvällens begivenhet. Afternoon tea med Londontema.
Att uppleva ett riktigt afternoon tea är något jag varmt rekommenderar. Det är så mysigt att bli serverad dignande våningsfat med små, perfekt skurna, finger sandwitches, ljumma scones med clotted cream och sylt och ett överdåd av läckra kakor på toppen. I vårt sällskap var det bara min bror som orkade äta upp allt, vi andra fick packa med oss resterna i små tjusiga kartonger och ta med upp till rummen. Det smakad extra smaskigt som nattamat kan jag erkänna.
Tredje dagen delade vi upp oss från start. Lille A och min bror åkte till Science Museum där de tillbringade hela dagen och inte kom hem förrän vid 18-tiden. Trötta men lyckliga efter en rolig och spännande dag. Vi andra gick till stora As musei-önskemål… ”jag vill se tavlor, men inte nåt modernt”. Naturligtvis valde jag National Gallery på Trafalgar square. Nu jäklar skulle ungen få se på tavlor!
Jag säger bara, wow! Vilket ställe! Vilken byggnad! Vilka tavlor!
Vi tittade, diskuterade, förundrades, berördes. Vi såg fantastiska tavlor av de största mästarna. Vi pausade och åt lunch på Muriel´s kitchen inne på museet och njöt av riktigt vällagad och god mat. Sen gick vi runt i några timmar till.
När vi framåt eftermiddagen stapplade ut därifrån var det verkligen dags för fika. Stora A hade hittat ett spännande ställe en bit bort på Piccadilly street så vi gick dit. Robuchon är ett franskt deli och cafe som är känt för sina gigantiska fyrkantiga croissanter. Vi lyckades få sittplats och beställde in dessa makalösa bakverk. Gott? Absolut. För mycket? Absolut. Det var tur att vi inte bokat in middag förrän flera timmar senare.
Flera timmar senare, efter att ha shoppat (stora A och hennes mamma) och vilat (resten av oss) gick vi till ett av mina och stora Os favoritställen, Yauatcha, en finare kinesisk restaurang som specialiserar sig på dim sum. Här testade vi Bao buns med softshell crab, sticky rice i hibiskus blad, sallader, friterad okra och många olika sorters dim sum. För vissa av oss var det lite väl konstigt men gott ändå (mamma) och för andra blev det en kulinarisk höjdpunkt… ”nästa gång vi kommer till London måste vi äta här igen” – lille A.
Kvällen avslutades med en promenad genom ett upplyst China town där vi köpte spännande snacks och kakor, lyssnade till gatumusikanter och tittade på mat vi aldrig sett förut.
Sista dagen var avsedd till shopping, nu skulle stora A få sitt lystmäte så jag skickade upp henne och hennes föräldrar till Oxford street och framför allt till Selfridges. Själv tog jag med lille A till Lego butiken som nu inte hade någon kö. Vi byggde med Lego, tittade på Lego och köpte till slut lite Lego. Sen åt vi pasta på en italiensk bistro och gick tillbaka till hotellet.
När resten av familjen kom, fullastade med shoppingpåsar och en storleende stora A i släptåg var det bara att packa om väskorna och krama om varandra, för nu var det dags att åka hem. Jag och mamma tog tunnelbanan norrut mot Luton flygplats och de övriga tog samma tunnelbanelinje (Piccadilly line) västerut, mot Heathrow.
Vad kan jag då säga, avslutningsvis, om den här resan.
Det blev jättebra. Vi fick umgås och uppleva saker tillsammans som en familj. Vi blev jättetrötta men hade väldigt roligt. Barnbarn och mormor/farmor fick tid att dela varandras intressen och upptäcka nya saker tillsammans. Alla fick mersmak, både för London som för att resa tillsammans. Och det var ju precis det här vi ville…att ha roligt tillsammans.
När man ordnar en flergenerations resa är det några saker man bör tänka på. Det här är vad jag tycker hjälpte oss,
Bestäm vems/vilkas intressen som ska ges företräde under resan. Alla kan inte få alla sina önskningar uppfyllda. Bestäm på förhand vilken intresseinriktning resan ska ha.
Boka allt du kan boka i förtid, speciellt om ni är en större grupp. Det funkar inte att börja leta lunch restaurang när första personen är hungrig och alla vill äta på olika ställen. Många museum kräver också förbokning av entrébiljetter även om de sen är gratis.
Lägg in ställtid, tid att disponera över själv. En person vill shoppa och en annan behöver vila. På så sätt blir ingen övertrött eller frustrerad över att inte få göra sitt.
Glöm inte att ni reser för att ha kul. Om ett schema spricker gör det inget. Man kan göra andra saker, det blir bra ändå.
Toppen att planera in så att alla får kul.